Vad är en stablecoin? Så fungerar USDT och USDC

En stablecoin är en kryptovaluta som är byggd för att alltid vara värd ungefär lika mycket som en vanlig valuta – oftast en US-dollar. Medan bitcoin och andra kryptovalutor kan svänga kraftigt i pris på en enda dag, är målet med en stablecoin att en enhet hela tiden ska motsvara cirka 1 dollar. Namnet betyder just ”stabilt mynt”. I den här guiden går vi igenom vad en stablecoin egentligen är, hur de två största – USDT och USDC – håller sitt värde stabilt, vilka typer som finns, vilka riskerna är och vad som gäller kring regler och skatt i Sverige.

Vad menas med en stablecoin?

En stablecoin är ett digitalt mynt som lever på en blockkedja – ett slags gemensamt, öppet register där alla transaktioner registreras. Skillnaden mot vanliga kryptovalutor är att en stablecoin är kopplad (på engelska ”pegged”) till ett underliggande värde, nästan alltid en fiatvaluta. Fiatvaluta är pengar utgivna av en stat, som US-dollar, euro eller svenska kronor.

Tanken är att kombinera det bästa från två världar: kryptovalutans snabbhet och tillgänglighet dygnet runt, tillsammans med den prisstabilitet man förknippar med vanliga pengar. En stablecoin kan skickas mellan två personer var som helst i världen på några sekunder eller minuter, utan att gå via en bank, och utan att värdet hinner förändras nämnvärt under tiden.

De allra flesta stablecoins är kopplade till US-dollarn, men det finns också mynt knutna till euron (till exempel EURC) och andra valutor.

Varför finns stablecoins?

Stablecoins fyller flera praktiska funktioner i kryptovärlden och därutöver:

• En trygg hamn i volatiliteten. När en handlare vill kliva ur en volatil position utan att växla tillbaka till bankkonto, kan hen flytta värdet till en stablecoin och behålla det på kryptobörsen.
• Betalningar och överföringar. Att skicka dollar i form av en stablecoin kan vara snabbare och billigare än en traditionell utlandsbetalning, särskilt mellan länder.
• Handel dygnet runt. Stablecoins fungerar som den vanligaste ”valutan” på kryptobörser, där de flesta par prissatts i USDT eller USDC.
• Decentraliserad finans (DeFi). I appar för utlåning och sparande, som ofta bygger på smarta kontrakt, används stablecoins som en stabil enhet att låna ut och låna in.

Marknaden har vuxit kraftigt. I september 2026 uppgick det samlade värdet av alla stablecoins till över 300 miljarder US-dollar, enligt data från DefiLlama.

Så håller en stablecoin sitt värde stabilt

Att ett mynt ”ska” vara värt en dollar räcker inte – det måste finnas en mekanism som håller det där. För de vanligaste stablecoins vilar stabiliteten på två ben: reserver och arbitrage.

Reserver och inlösen

En fiatbackad stablecoin ska ha en riktig tillgång bakom varje utgivet mynt. För varje USDC eller USDT som finns i omlopp ska utgivaren alltså hålla motsvarande en dollar i reserv – i praktiken kontanter och kortfristiga amerikanska statspapper (statsskuldväxlar). Löftet är att du alltid ska kunna lösa in ett mynt mot en riktig dollar. Det är den täckningen som ger värdet dess grund.

Arbitrage håller priset på plats

Själva kursen hålls sedan på 1 dollar av handlare som utnyttjar små prisskillnader – kallat arbitrage. Om ett mynt handlas för lite mer än en dollar kan någon skapa nya mynt hos utgivaren för exakt en dollar och sälja dem dyrare, vilket ökar utbudet och pressar ner priset. Om myntet i stället handlas under en dollar kan man köpa det billigt och lösa in det hos utgivaren för en hel dollar, vilket minskar utbudet och lyfter priset. På så sätt dras kursen hela tiden tillbaka mot målet.

Olika typer av stablecoins

Alla stablecoins fungerar inte likadant. Man brukar dela in dem i fyra huvudtyper efter vad som backar dem:

• Fiatbackade. Uppbackade av vanliga pengar och statspapper som förvaras av en utgivare. Hit hör de två största, USDT och USDC. Enkla att förstå, men man måste lita på att utgivaren verkligen har reserverna.
• Kryptobackade. Uppbackade av andra kryptovalutor som låses in som säkerhet, ofta till ett övervärde för att tåla kurssvackor. Ett känt exempel är DAI.
• Råvarubackade. Knutna till en fysisk råvara, oftast guld. Ett exempel är PAXG, där varje mynt motsvarar en viss mängd guld.
• Algoritmiska. Här finns ingen full reserv. I stället försöker programkod och ett systermynt automatiskt styra utbudet för att hålla kursen. Den här typen har visat sig vara den mest riskfyllda (se avsnittet om risker nedan).

USDT och USDC – de två största

Två fiatbackade stablecoins dominerar marknaden helt. Tillsammans stod USDT och USDC för drygt 80 procent av allt värde i stablecoins under 2026.

USDT (Tether)

USDT ges ut av företaget Tether och är den största stablecoinen. I september 2026 fanns USDT i omlopp till ett värde av omkring 180 miljarder dollar, vilket motsvarade cirka 60 procent av hela stablecoin-marknaden. Tether publicerar kvartalsvisa rapporter om sina reserver och har på senare år flyttat en stor del av dem till amerikanska statsskuldväxlar. USDT finns på många olika blockkedjor och har flest handelspar på börserna.

USDC (Circle)

USDC ges ut av företaget Circle och är näst störst, med ett värde på runt 74 miljarder dollar i september 2026, ungefär en fjärdedel av marknaden. Circle profilerar sig på öppenhet: reservernas sammansättning publiceras löpande på företagets transparenssida, och en oberoende revisionsbyrå intygar varje månad att reserverna täcker de utgivna mynten. Reserverna består i huvudsak av kontanter och en fond med kortfristiga amerikanska statspapper. Just den regelefterlevnaden gör att USDC ofta föredras av företag och institutioner.

Båda mynten finns bland annat på Ethereum-blockkedjan, som är en av de vanligaste plattformarna för stablecoins. För den som funderar över skillnaderna mellan olika mynt kan vår guide om vilken kryptovaluta man ska välja ge mer sammanhang.

Risker med stablecoins

Även om målet är stabilitet är en stablecoin inte riskfri. De viktigaste riskerna att känna till är:

• Att kopplingen brister (depeg). Om marknaden tappar tron på att ett mynt verkligen kan lösas in kan kursen falla under en dollar. Det kan ske tillfälligt eller, i värsta fall, permanent.
• Förtroende för utgivaren. Vid fiatbackade mynt måste du lita på att reserverna faktiskt finns och är av god kvalitet. Därför är regelbundna, oberoende granskningar viktiga.
• Algoritmiska modeller. Stablecoins utan full reserv har historiskt visat sig särskilt sårbara.

Det tydligaste exemplet är kollapsen av den algoritmiska stablecoinen UST (TerraUSD) i maj 2022. UST saknade en full reserv och förlitade sig i stället på ett systermynt (LUNA) och höga räntor i en app som kallades Anchor, där innehåvarna lockades med runt 20 procents årlig avkastning. När många ville ta ut sina pengar samtidigt bröt kopplingen samman, och på bara några dagar raderades omkring 50 miljarder dollar i värde. Händelsen visade hur snabbt en stablecoin utan riktig täckning kan falla isär.

Regler för stablecoins – EU och USA

Stablecoins regleras allt hårdare. I EU gäller regelverket MiCA (Regulation (EU) 2023/1114), som delar in stablecoins i två kategorier: e-pengatoken (kopplade till en enda valuta, som USDC och USDT) och tillgångsrefererade token (backade av en korg). Reglerna för stablecoins började gälla den 30 december 2024 och kräver att en utgivare som erbjuder mynt till investerare inom EU har rätt tillstånd.

I praktiken har detta fått följder: flera EU-reglerade börser, som Coinbase, Kraken och Binance, har avnoterat USDT för användare inom EES eftersom Tether inte sökt det tillstånd som krävs, medan USDC har anpassats till reglerna. USDT är inte förbjudet att äga, men är alltså svårare att handla via reglerade plattformar inom EU.

I USA undertecknades den så kallade GENIUS Act den 18 juli 2025. Lagen skapar ett federalt regelverk för betalningsstablecoins och kräver bland annat att utgivare håller reserver motsvarande minst en dollar per utgivet mynt, att reserverna hålls åtskilda från företagets egna medel och att sammansättningen rapporteras regelbundet.

Skatt på stablecoins i Sverige

Skatteverket behandlar stablecoins som övriga kryptotillgångar – det finns alltså inget särskilt undantag för att de är prisstabila. Det betyder i korthet:

• Du betalar 30 procent skatt på vinst när du säljer, byter eller betalar med en stablecoin.
• Att byta en kryptovaluta mot en annan räknas som en försäljning – en skattepliktig händelse – även om du inte växlar till kronor. Att flytta bitcoin till USDT utlöser därför skatt.
• Att bara äga en stablecoin i en plånbok utlöser ingen skatt.
• Vinster och förluster redovisas på blankett K4 (avsnitt D) i deklarationen.

Eftersom varje byte kan bli en skattepliktig händelse är det klokt att löpande anteckna köp, byten och försäljningar. Kontrollera alltid aktuella regler hos Skatteverket, eftersom detaljerna kan ändras.

Så kommer du igång

Stablecoins köps och säljs på kryptobörser och växlingstjänster, på ungefär samma sätt som andra kryptovalutor. Processen liknar den vi beskriver i guiden om att köpa kryptovaluta. I korthet:

1. Välj en börs eller växlingstjänst som riktar sig till svenska kunder, till exempel Safello, och skapa ett konto med legitimering.
2. Sätt in pengar och köp den stablecoin du vill ha.
3. För större belopp kan mynten flyttas till en egen plånbok där du själv kontrollerar nycklarna.

Tänk på att avgifter, tillgängliga mynt och regler skiljer sig mellan tjänster, och att utbudet kan påverkas av EU-reglerna ovan.

Friskrivning

Den här artikeln är enbart av informativ och beskrivande karaktär och utgör inte finansiell rådgivning eller en rekommendation att köpa, sälja eller inneha kryptotillgångar. Kryptovalutor och stablecoins är förknippade med risk, och du kan förlora hela eller delar av ditt insatta kapital. Gör alltid din egen research och investera aldrig mer än du har råd att förlora. Mer information om konsumentskydd och sparande finns hos Konsumentverket, och Finansinspektionen publicerar varningar och information om finansiella risker.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad är en stablecoin enkelt förklarat?

Det är ett kryptomynt som är byggt för att alltid vara värt ungefär lika mycket som en vanlig valuta, oftast en US-dollar. Målet är prisstabilitet i stället för de stora kurssvängningar som kännetecknar till exempel bitcoin.

Vad är skillnaden mellan USDT och USDC?

Båda är fiatbackade stablecoins kopplade till dollarn. USDT (Tether) är störst och har flest handelspar. USDC (Circle) är näst störst och profilerar sig på öppenhet med månadsvisa, oberoende granskningar av reserverna.

Kan en stablecoin tappa sitt värde?

Ja. Om förtroendet för inlösen brister kan kursen falla under en dollar, en så kallad depeg. Den algoritmiska stablecoinen UST kollapsade helt 2022, vilket visar att stabiliteten inte är garanterad.

Är stablecoins lagliga i Sverige?

Ja, det är lagligt att äga och använda stablecoins. Inom EU regleras de av MiCA, vilket bland annat innebär att vissa mynt utan rätt tillstånd har avnoterats från reglerade börser för EU-kunder.

Hur beskattas stablecoins?

Skatteverket behandlar dem som andra kryptotillgångar. Du betalar 30 procent skatt på vinst när du säljer, byter eller betalar med dem, och redovisar det på blankett K4. Byte mellan två kryptovalutor räknas som en försäljning.