Hoppa till innehåll

BTC – vad Bitcoin är och hur det fungerar

BTC står för Bitcoin – världens första och största kryptovaluta. Men vad är Bitcoin egentligen, hur fungerar tekniken bakom och vad bör man känna till som svensk? Här får du en neutral och faktabaserad grundguide till hur Bitcoin fungerar, i stället för dagsfärska prisnivåer. Vill du följa priset finns Bitcoin kurs SEK och Bitcoin kurs dollar. Alla facktermer förklaras på vägen.

Snabbfakta: Bitcoin (BTC)

Vad det ärVärldens första och största kryptovaluta, lanserad 2009
SkaparePseudonymen Satoshi Nakamoto
TeknikBlockkedja (blockchain) och proof of work
UtbudMaxtak 21 miljoner BTC
Minsta enhet1 satoshi = en hundramiljondel (0,00000001) BTC
Senaste halveringApril 2024 (belöning 6,25 → 3,125 BTC)

Viktiga punkter

  • Bitcoin (BTC) är världens första och största kryptovaluta, lanserad 2009 av den okända pseudonymen Satoshi Nakamoto.
  • Den bygger på en blockkedja och proof of work – ett decentraliserat system utan central bank eller mellanhand.
  • Utbudet är begränsat till 21 miljoner bitcoin, och nya skapas allt långsammare via halvering ungefär vart fjärde år – grunden i idén om ”digitalt guld”.
  • Du kan äga faktiska bitcoin i en egen plånbok eller få prisexponering via ett certifikat, och beskattningen skiljer sig mellan dem.
  • Bitcoin är mycket volatilt och innebär hög risk. Det här är information, inte köpråd.

Vad är Bitcoin (BTC)?

Bitcoin är en digital valuta som lanserades 2009. Den kallas ofta för världens första kryptovaluta och är fortfarande den största mätt i värde. Det unika med Bitcoin är att den är decentraliserad: det finns ingen central bank eller mellanhand som styr den, utan nätverket drivs av tusentals datorer världen över. Betalningar sker direkt mellan användare (peer-to-peer).

Kortnamnet för Bitcoin är BTC, precis som en aktie har en ticker. En bitcoin kan delas upp i mycket små delar; den minsta enheten kallas satoshi och motsvarar en hundramiljondel av en bitcoin.

Historien bakom Bitcoin

Bitcoins historia börjar i oktober 2008, när någon under pseudonymen Satoshi Nakamoto publicerade ett dokument (en ”vitbok”) med titeln ”Bitcoin: A Peer-to-Peer Electronic Cash System”. Målet var att skapa ett sätt att skicka pengar direkt mellan personer utan att gå via en bank. Den centrala tekniska bedriften var att lösa det så kallade ”double spending”-problemet – att hindra att samma digitala pengar spenderas två gånger – utan en central kontrollant.

Det allra första blocket, Genesis-blocket, skapades den 3 januari 2009 och innehöll en dold hänvisning till bankräddningar under finanskrisen. Under de första åren var bitcoin nästintill värdelöst, men priset har sedan dess rört sig i kraftiga cykler.

ÅrtalMilstolpe
2008Vitboken publiceras
2009Genesis-blocket skapas
2013Priset passerar för första gången 1 000 USD
2017Stor uppgång och bred uppmärksamhet (topp kring 20 000 USD)
2021Ny topp kring 69 000 USD
2024Den fjärde halveringen genomförs, och spot-ETF:er godkänns i USA

Så fungerar Bitcoin

Grunden i Bitcoin är blockkedjan (blockchain) – en offentlig ”liggare” där alla transaktioner registreras i block som läggs till i en kedja. Kedjan lagras samtidigt på tusentals datorer (noder), som var och en kan verifiera att allt stämmer. Det gör systemet svårt att manipulera, eftersom ingen enskild part kontrollerar det.

  • Noder: datorer som lagrar och verifierar hela blockkedjan.
  • Mining: processen där nya block skapas och transaktioner bekräftas via proof of work.
  • Nycklar: du styr dina bitcoin med en privat nyckel. Den som har nyckeln kontrollerar tillgångarna.
  • Oåterkalleligt: en genomförd transaktion går inte att ångra.

Utbud, halvering och satoshis

En central egenskap är att det finns ett fast tak: det kommer aldrig att finnas mer än 21 miljoner bitcoin, och en stor majoritet av dessa har redan skapats. Nya bitcoin skapas genom mining, men takten halveras ungefär vart fjärde år i en händelse som kallas halving. Vid den senaste, i april 2024, sjönk belöningen per block från 6,25 till 3,125 BTC. Det är denna matematiskt bestämda knapphet som ligger till grund för idén om Bitcoin som ”digitalt guld”.

Bitcoin som ”digitalt guld”

En vanlig beskrivning av Bitcoin är att den liknar guld: den är svår att producera, har ett begränsat utbud och kan inte tryckas av en centralbank. Jämfört med fysiskt guld är bitcoin lättare att dela upp, enklare att flytta och möjlig att verifiera för vem som helst. Förespråkare ser den därför som en möjlig värdebevarare och ett skydd mot inflation.

Det är dock ett omdiskuterat narrativ. I praktiken har bitcoin hittills rört sig som en högrisktillgång med stora svängningar, snarare än som en stabil trygg hamn. Hur väl ”digitalt guld”-liknelsen håller är alltså en fråga där bedömningarna går isär.

Lightning Network och skalbarhet

Bitcoins huvudkedja (Layer 1) kan bara hantera ett begränsat antal transaktioner per sekund, vilket gör den mindre lämpad för många små, snabba betalningar. Lösningen som utvecklats för detta är Lightning Network, ett så kallat Layer 2-lager ovanpå Bitcoin. Det gör det möjligt att skicka snabba betalningar med mycket låga avgifter, utan att belasta huvudkedjan. Tanken är att Bitcoin både ska kunna fungera som värdebevarare på huvudkedjan och som betalningsmedel för mindre summor via Lightning.

Mining och nätverkets säkerhet

Bitcoin säkras genom mining, där specialiserade datorer löser kryptografiska ”pussel” (proof of work) för att lägga till nya block. Nätverkets samlade beräkningskraft kallas hashrate. En hög hashrate gör det mycket svårt och dyrt att attackera nätverket, till exempel genom en så kallad 51-procentsattack. Mining förbrukar samtidigt mycket el, och både den totala förbrukningen och andelen förnybar energi är omdiskuterade och varierar mellan olika uppskattningar. Läs mer i vår artikel om bitcoin miners.

Reglering i Sverige och EU (MiCA)

Inom EU regleras kryptomarknaden av regelverket MiCA (Markets in Crypto-Assets), som ställer krav på företag som erbjuder kryptotjänster – bland annat tillstånd, konsumentinformation och åtgärder mot penningtvätt. Det ökar tillsynen över kryptobörser och förvaringstjänster. Tänk samtidigt på att kryptovalutor inte omfattas av den statliga insättningsgarantin, till skillnad från vanligt banksparande.

Så köper och förvarar du BTC

I Sverige finns två huvudsakliga vägar:

  • Faktiska bitcoin: köps på en kryptobörs eller mäklare, ofta med BankID och Swish. Då äger du kryptovalutan och kan flytta den till en egen plånbok – gärna en fysisk hårdvaruplånbok, där dina privata nycklar hålls offline. Uttrycket ”not your keys, not your coins” syftar på detta.
  • Certifikat eller ETP: ett värdepapper som följer bitcoinpriset och kan köpas via en nätmäklare, ofta på ett ISK. Då äger du inte den underliggande kryptovalutan.

Mer om hur priset fungerar och hur köpet går till finns i vår artikel om Bitcoin kurs SEK.

Skatt i Sverige

Äger du faktiska bitcoin beskattas vinster som inkomst av kapital med 30 procent och redovisas normalt på blankett K4. Även när du växlar bitcoin mot en annan kryptovaluta räknas det som en skattepliktig försäljning. Har du i stället ett certifikat på ett ISK sker beskattningen via den årliga schablonskatten. Läs mer om ISK-skatt.

Risker att känna till

  • Volatilitet: priset kan svänga kraftigt och snabbt.
  • Bedrägerier: var vaksam mot nätfiske och löften om garanterad avkastning.
  • Förvaring: förlorade nycklar eller misstag vid överföring kan inte återställas.
  • Reglering: nya regler kan påverka marknaden.
  • Inga garantier: en enskild kryptovaluta kan i teorin förlora hela sitt värde.

Bitcoin och andra kryptovalutor

Bitcoin var först, men i dag finns tusentals kryptovalutor. Många fyller andra funktioner: Ethereum är känt för smarta kontrakt, och Cardano (ADA) använder proof of stake i stället för proof of work, vilket drar betydligt mindre energi. Bitcoin skiljer ut sig genom att vara störst, äldst och mest fokuserat på att vara en enkel, säker och knapp digital tillgång.

Den här artikeln är enbart avsedd som allmän och faktabaserad information om Bitcoin. Den utgör inte finansiell rådgivning och är ingen uppmaning att köpa, sälja eller investera i någon kryptovaluta. Kryptotillgångar kan svänga kraftigt i värde, och du kan förlora hela det investerade beloppet. Läs mer om riskerna hos Finansinspektionen innan du fattar egna beslut.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad är Bitcoin (BTC)?

Bitcoin är världens första och största kryptovaluta, lanserad 2009. Den är decentraliserad, bygger på en blockkedja och kan skickas direkt mellan användare utan en bank.

Hur många bitcoin finns det?

Det totala utbudet är begränsat till 21 miljoner bitcoin. En stor majoritet av dessa har redan skapats, och resten skapas allt långsammare fram till omkring år 2140.

Vad är en Bitcoin-halvering?

Ungefär vart fjärde år halveras belöningen till dem som skapar nya block. Det minskar takten som nya bitcoin skapas i och är en central del av Bitcoins knapphet.

Är det lagligt att äga Bitcoin i Sverige?

Ja. Det är lagligt att köpa, äga och sälja bitcoin i Sverige. Vinster ska dock deklareras till Skatteverket som inkomst av kapital.

Vad är skillnaden mellan Bitcoin och Bitcoin Cash?

Bitcoin (BTC) är originalet, med fokus på säkerhet och på att vara en värdebevarare. Bitcoin Cash (BCH) är en avknoppning (fork) från 2017 som prioriterade snabbare transaktioner på huvudkedjan.

Hur förvarar jag mina bitcoin säkert?

Säkrast anses en egen plånbok vara, gärna en fysisk hårdvaruplånbok där de privata nycklarna hålls offline. Dela aldrig din återställningsfras med någon.

Vad är Lightning Network?

Det är ett tekniskt lager ovanpå Bitcoin som möjliggör snabba betalningar med mycket låga avgifter, utan att belasta huvudkedjan.

Hur följer jag Bitcoin-priset?

Priset uppdateras i realtid dygnet runt hos etablerade priskällor. Se våra artiklar om Bitcoin-kursen i kronor respektive dollar för mer om hur priset bildas.

Kan Bitcoin bli värdelöst?

I teorin ja – som all högriskinvestering kan en enskild kryptovaluta förlora hela sitt värde. Bitcoin är volatilt, och det finns inga garantier.

Vem skapade Bitcoin?

Bitcoin skapades av en person eller grupp under pseudonymen Satoshi Nakamoto, vars verkliga identitet fortfarande är okänd.