En aktie är en ägarandel i ett företag. När du köper aktier blir du delägare i bolaget och får ta del av både dess framgångar och dess motgångar. Aktier är en av de vanligaste sparformerna i Sverige, men för den som är ny kan begrepp som utdelning, bolagsstämma och aktieslag kännas krångliga. Den här guiden förklarar enkelt vad en aktie är, hur aktier och aktieägande fungerar, vilka rättigheter du får som ägare och vad du bör tänka på innan du köper din första aktie.
Viktiga punkter
- En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag – äger du aktier är du delägare.
- Som aktieägare kan du få utdelning, rösträtt på bolagsstämman och ta del av en eventuell värdeökning.
- Ansvaret är begränsat: du kan aldrig förlora mer än det du har betalat för aktierna.
- Aktier kan ge olika rättigheter beroende på aktieslag (t.ex. A/B-aktier och preferensaktier).
- Aktier innebär en risk – kursen kan både stiga och falla, och kapitalet kan minska.
Vad är en aktie?
En aktie är en andel i ett aktiebolag (förkortas AB). För att dela upp ägandet delar bolaget in sig i ett bestämt antal lika stora delar – och varje del är en aktie. Den som äger aktier kallas aktieägare eller delägare.
Hur stor del av bolaget du äger beror på hur många aktier du har i förhållande till det totala antalet. Äger du till exempel 100 aktier i ett bolag som har gett ut 1 000 aktier totalt, äger du 10 procent av företaget.
Bara aktiebolag kan ge ut aktier. Ett företag som drivs som enskild firma eller handelsbolag har inga aktier. I Sverige finns två former av aktiebolag:
- Privat aktiebolag – kräver ett lägsta aktiekapital på 25 000 kronor (sänkt från 50 000 kronor den 1 januari 2020). Aktierna får inte spridas till allmänheten eller handlas på en börs.
- Publikt aktiebolag – kräver ett lägsta aktiekapital på 500 000 kronor. Bara publika bolag får erbjuda sina aktier till allmänheten och noteras på en börs.
Så fungerar aktier och aktieägande
Företag ger ut aktier främst för att få in kapital – pengar att växa med – utan att behöva låna. I utbyte mot pengarna får investerarna en bit av företaget. När ett bolag första gången säljer ut aktier till allmänheten kallas det att bolaget börsnoteras (en så kallad börsintroduktion eller IPO).
Efter noteringen handlas aktierna mellan investerare på en börs, till exempel Nasdaq Stockholm. Då är det inte längre bolaget som får pengarna när du köper – utan den som säljer sina aktier till dig. Priset, aktiekursen, ändras hela tiden utifrån hur köpare och säljare värderar bolaget.
En viktig grundregel är att aktieägare har ett begränsat ansvar. Du ansvarar inte personligen för bolagets skulder. Det mesta du kan förlora är de pengar du har betalat för dina aktier – inte mer.
Vad får du som aktieägare?
Att äga aktier ger dig flera rättigheter i bolaget. Exakt hur mycket varje rättighet är värd beror på hur många aktier du äger och vilket aktieslag de tillhör.
Rätt till en del av vinsten (utdelning)
Går bolaget med vinst kan en del av den betalas ut till ägarna som utdelning. Det är bolagsstämman som beslutar om utdelning ska lämnas och hur stor den blir. Alla bolag delar inte ut pengar – vissa återinvesterar hela vinsten i verksamheten i stället. Aktier som historiskt lämnat en stabil utdelning brukar kallas utdelningsaktier.
Rösträtt på bolagsstämman
Bolagsstämman är aktieägarnas möte där de viktigaste besluten fattas, till exempel om styrelse, utdelning och ändringar i bolagsordningen. Som aktieägare har du normalt rätt att delta och rösta. Hur många röster varje aktie ger kan dock skilja sig mellan olika aktieslag.
Möjlighet till värdeökning
Om marknaden värderar bolaget högre stiger aktiekursen, och dina aktier blir mer värda. Du kan då välja att sälja till ett högre pris än du köpte för och göra en vinst (kursvinst). Omvänt kan kursen också falla.
Andel vid en eventuell avveckling
Om bolaget läggs ner har aktieägarna rätt till en andel av det som blir kvar – men först efter att banker, leverantörer och andra med fordringar har fått sitt. Vid en konkurs blir det ofta ingenting kvar till aktieägarna, vilket är en viktig del av risken.
Olika aktieslag och typer av aktier
Alla aktier är inte likadana. Ett bolag kan ge ut flera aktieslag med olika rättigheter, vilket framgår av bolagets bolagsordning.
- A- och B-aktier – skiljer sig oftast i rösträtt. En A-aktie kan till exempel ge tio röster medan en B-aktie ger en röst. Rätten till utdelning är däremot vanligtvis densamma.
- Stamaktier – den vanligaste typen av aktie, med vanlig rösträtt och rätt till utdelning.
- Preferensaktier – ger företräde till utdelning. Preferensaktieägarna får sin (ofta förutbestämda) utdelning före stamaktieägarna, men har i gengäld ofta begränsad rösträtt och begränsad del av en värdeökning.
Aktier delas också in i noterade och onoterade. Noterade aktier handlas på en börs eller handelsplattform och är enkla att köpa och sälja. Onoterade aktier – i exempelvis mindre eller nystartade bolag – kan vara betydligt svårare att sälja vidare.
Så kan du tjäna – och förlora – pengar på aktier
Avkastningen på en aktie kommer från två håll:
- Kursförändring – skillnaden mellan vad du betalar och vad du senare säljer för.
- Utdelning – de pengar bolaget eventuellt betalar ut till ägarna.
Tillsammans kallas detta totalavkastning. Historiskt har aktier över långa tidsperioder gett en högre avkastning än exempelvis sparkonto, men det är ingen garanti för framtiden. Aktiekurser svänger, och kortsiktigt kan värdet falla rejält. Vissa avancerade investerare försöker till och med tjäna på fallande kurser genom blankning, vilket innebär en helt annan och högre risk.
Risker med aktier
Att äga aktier innebär alltid en risk. De vanligaste är:
- Kursrisk – priset kan gå ner lika gärna som upp, och du kan förlora delar av eller hela ditt insatta kapital.
- Bolagsrisk – enskilda bolag kan gå dåligt eller gå i konkurs, och då kan aktien bli värdelös.
- Likviditetsrisk – i aktier som handlas sällan kan det vara svårt att sälja till ett bra pris.
- Valutarisk – äger du utländska aktier påverkas värdet även av växelkursen.
Ett vanligt sätt att minska risken är att sprida sitt sparande över många bolag och branscher i stället för att satsa allt på en enda aktie.
Aktier jämfört med fonder och sparkonto
Aktier är bara en av flera sparformer. Vill du äga en bred korg av aktier utan att välja enskilda bolag kan en indexfond vara ett enklare alternativ. Tabellen nedan jämför några vanliga sparformer på en övergripande nivå.
Jämförelse
| Sparform | Risknivå | Möjlig avkastning | Hur mycket du behöver välja själv |
|---|---|---|---|
| Enskilda aktier | Hög | Hög (men osäker) | Mycket – du väljer varje bolag |
| Aktiefonder / indexfonder | Medel–hög | Följer marknaden | Lite – du äger en färdig korg av aktier |
| Sparkonto | Låg | Låg (ränta) | Inget – pengarna står still |
Så kommer du igång med att köpa aktier
För att köpa aktier behöver du ett konto hos en bank eller nätmäklare samt ett sparkonto som rymmer värdepapper. Vanliga kontotyper är aktie- och fonddepå, investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring. Valet påverkar hur du beskattas – läs mer i vår guide om ISK eller kapitalförsäkring.
Så här ser grundstegen ut:
- Öppna ett konto hos en bank eller nätmäklare och legitimera dig, oftast med BankID.
- För över pengar till kontot.
- Sök upp aktien och lägg en köporder till det pris och antal du vill.
- När ordern går igenom är du aktieägare.
Tänk på att det ofta tillkommer en avgift varje gång du köper eller säljer, så kallat courtage. En mer detaljerad genomgång hittar du i guiden om hur du köper aktier steg för steg.
Vanliga misstag som nybörjare gör
- Satsa allt på en enda aktie – utan spridning blir du helt beroende av ett enda bolags utveckling.
- Köpa på tips och känslor – att följa heta tips eller köpa i panik leder ofta fel.
- Sälja vid första nedgången – kortsiktiga svängningar är normala och den som säljer i panik låser in förlusten.
- Glömma avgifterna – courtage och andra kostnader äter på avkastningen över tid.
- Investera pengar du snart behöver – aktier passar bäst för pengar du kan undvara i flera år.
Vem passar aktier för?
Aktier passar dig som har en relativt lång sparhorisont, vanligtvis minst fem år, och som klarar av att värdet svänger längs vägen utan att behöva sälja. Behöver du pengarna inom kort, eller vill du inte riskera kapitalet alls, är sparformer med lägre risk mer lämpliga. Många väljer en kombination: en trygg buffert på sparkonto och ett långsiktigt sparande i aktier och fonder.
Friskrivning
Den här artikeln är en allmän och faktabaserad introduktion till aktier och aktieägande. Den utgör inte finansiell rådgivning eller en rekommendation att köpa eller sälja något värdepapper. Att spara i aktier innebär en risk, och du kan förlora hela eller delar av ditt investerade kapital – historisk avkastning är ingen garanti för framtiden. Fatta egna beslut utifrån din situation och ta vid behov hjälp av en oberoende rådgivare. Opartisk vägledning om sparande och placeringar finns hos Konsumenternas Bank- och finansbyrå, och tillsynsmyndighet för finansmarknaden är Finansinspektionen.
Referenskällor
Vanliga frågor (FAQ)
Vad är en aktie enkelt förklarat?
En aktie är en ägarandel i ett aktiebolag. När du äger aktier är du delägare i företaget och har rätt till en del av vinsten och till att rösta på bolagsstämman, i proportion till hur mycket du äger.
Hur tjänar man pengar på aktier?
På två sätt: genom att aktiekursen stiger så att du kan sälja dyrare än du köpte (kursvinst), och genom utdelning, det vill säga en del av vinsten som bolaget kan välja att betala ut till ägarna. Tillsammans kallas detta totalavkastning.
Kan man förlora pengar på aktier?
Ja. Aktiekurser kan falla, och i värsta fall kan ett bolag gå i konkurs så att aktien blir värdelös. Som aktieägare kan du dock aldrig förlora mer än det du har betalat för aktierna, eftersom ansvaret är begränsat.
Vad är skillnaden mellan A- och B-aktier?
Skillnaden ligger oftast i rösträtten. En A-aktie ger normalt fler röster på bolagsstämman än en B-aktie, medan rätten till utdelning vanligtvis är densamma. Exakt hur det ser ut framgår av bolagets bolagsordning.
Hur mycket pengar behövs för att börja med aktier?
Det finns inget bestämt minimibelopp – du kan börja med små summor. Tänk dock på att courtage (köp- och säljavgift) utgör en större andel av små affärer, och att det är klokt att bara investera pengar du kan avvara under flera år.