Courtage – vad det kostar att handla aktier och hur du sänker avgiften

Courtage är den avgift du betalar till din bank eller nätmäklare varje gång du köper eller säljer aktier. Avgiften är oftast liten i kronor räknat, men eftersom du betalar den både vid köp och försäljning – och vid varje enskild affär – kan den äta upp en märkbar del av avkastningen om du handlar ofta eller i små poster. Den här guiden förklarar vad courtage är, hur det räknas ut, vad det faktiskt kostar 2026 och vilka konkreta sätt som finns för att sänka avgiften.

Vad är courtage?

Courtage är mäklarens arvode för att genomföra en värdepappersaffär åt dig. Ordet kommer från franskans courtage som betyder ungefär mäklararvode. Ibland används även orden kurtage, kommission eller provision, men courtage är standardbegreppet hos svenska banker och nätmäklare.

Du betalar courtage vid två tillfällen i en komplett affär: en gång när du köper aktien och en gång när du säljer den. Köper du för 10 000 kronor och säljer senare för 10 000 kronor betalar du alltså courtage båda gångerna, även om vinsten är noll. Det är därför avgiften är extra viktig att förstå för den som handlar aktivt.

Courtage tas ut på de flesta olika värdepapper som handlas på en börs – aktier, börshandlade fonder (ETF:er), certifikat och obligationer. Vanliga fonder handlas oftast utan courtage, men har i stället en löpande förvaltningsavgift.

Så beräknas courtaget

Courtaget kan tas ut på tre olika sätt, och de flesta mäklare kombinerar dem. Förstår du de tre begreppen nedan kan du snabbt räkna ut vad en affär kommer att kosta.

Rörligt courtage

Rörligt courtage är en procentsats av affärens värde. Handlar du för 20 000 kronor med ett rörligt courtage på 0,25 procent betalar du 50 kronor. Ju större affär, desto mer betalar du i kronor – men procentsatsen är densamma. Rörligt courtage är den vanligaste modellen för mindre och medelstora affärer.

Fast courtage

Fast courtage är ett bestämt belopp per affär oavsett hur stor ordern är. Ett fast courtage på 99 kronor kostar lika mycket vare sig du handlar för 150 000 eller 500 000 kronor. Fast courtage lönar sig därför främst vid stora affärer, där en procentsats hade blivit dyrare.

Minicourtage

Minicourtage (även kallat lägsta courtage) är den minsta avgift du betalar även om den rörliga procentsatsen skulle ge ett lägre belopp. Är minicourtaget 39 kronor och 0,15 procent av din affär bara blir 20 kronor, betalar du ändå 39 kronor. Minicourtaget är avgörande för små affärer och är den enskilt viktigaste faktorn för den som handlar i småposter.

Courtageklasser – så fungerar trappan

Nätmäklare som Avanza och Nordnet delar in courtaget i så kallade courtageklasser. Varje klass har ett eget minicourtage och en egen procentsats. Ju högre klass, desto lägre procentsats men desto högre minicourtage. Tanken är att du väljer den klass som passar hur stora affärer du brukar göra.

Tabellen nedan visar den courtagetrappa som Avanza och Nordnet tillämpar för svenska aktier under 2026. De två mäklarna har i praktiken identiska nivåer klass för klass.

Hos Avanza finns dessutom en avgiftsfri klass som kallas Start: den ger 0 kronor i courtage på Stockholmsbörsen så länge du har mindre än 50 000 kronor i totalt sparkapital. Det gör den intressant för den som precis börjat spara. Du kan byta courtageklass kostnadsfritt, och bytet gäller alla dina konton.

Vad kostar det att handla aktier – räkneexempel

Teori i all ära, men det blir tydligast med siffror. Exemplen nedan utgår från courtagetrappan ovan och visar kostnaden för ett köp. Kom ihåg att en komplett affär (köp och senare försäljning) kostar dubbelt så mycket.

• Order på 1 000 kr, klass Mini: 0,25 % = 2,50 kr i courtage.
• Order på 5 000 kr, klass Mini: 0,25 % = 12,50 kr.
• Order på 50 000 kr: Mini ger 125 kr, Liten ger 75 kr, medan Mellan landar på minicourtaget 69 kr. Mellan är alltså billigast här.
• Order på 200 000 kr: Mellan ger 138 kr medan Fast pris ger 99 kr. Fast pris vinner vid stora affärer.

Exemplen visar poängen med courtagetrappan: rätt klass beror helt på hur stora dina affärer är. En vanlig nybörjarmiss är att ligga kvar i en klass med lågt minicourtage även när man börjat handla i större poster.

Andra avgifter utöver courtaget

Courtage är den mest synliga avgiften, men inte den enda. För att förstå den totala kostnaden bör du också känna till följande:

• Valutaväxlingsavgift: Handlar du utländska aktier – till exempel amerikanska – växlas pengarna till rätt valuta och för det tar mäklaren ut en avgift, ofta runt 0,25 procent av beloppet. Den tillkommer utöver courtaget och betalas åt båda hållen.
• Spread: Skillnaden mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs. Spreaden är ingen avgift till mäklaren men en dold kostnad, särskilt i aktier som handlas sällan.
• Förvaltningsavgift: Fonder tar sällan courtage men har i stället en årlig förvaltningsavgift som dras löpande. Blandar du aktier och fonder är det värt att jämföra courtage mot förvaltningsavgift.
• Kontoavgift och kontotyp: Ett investeringssparkonto (ISK) är oftast gratis att öppna och ha. Courtaget är detsamma oavsett kontotyp, men skatten på ISK skiljer sig från ett vanligt aktie- och fondkonto och påverkar din totala nettoavkastning.

Så sänker du courtaget

Courtaget går att pressa rejält utan att du behöver kompromissa med säkerheten. Här är de mest effektiva sätten:

• Välj rätt courtageklass. Matcha klassen mot din typiska ordervolym. Handlar du i stora poster men ligger kvar i Mini betalar du onödigt mycket. Byten är gratis hos de flesta nätmäklare.
• Handla i färre och större poster. Eftersom minicourtaget tas ut per affär blir det dyrt att köpa lite i taget. Att samla ihop och göra en större order i stället för fem små sänker den totala avgiften.
• Använd nätmäklare i stället för storbank. Nätmäklare som Avanza och Nordnet har genomgående lägre courtage än de traditionella storbankerna.
• Utnyttja courtagefria erbjudanden – med förnuft. Avanzas Start-klass är courtagefri för mindre sparkapital, och nya kunder får ibland tidsbegränsad courtagefri handel. Låt dock inte ett erbjudande styra vad eller hur ofta du handlar; överdriven handel kostar mer än courtaget du sparar.
• Handla svenska aktier om du vill undvika valutaväxling. Vill du helt slippa växlingsavgiften håller du dig till aktier noterade i kronor. Vill du ändå åt utländska bolag kan ett investmentbolag ge global exponering via en svensknoterad aktie.

Courtage för fonder, ETF:er och andra värdepapper

Alla värdepapper hanteras inte likadant. Vanliga fonder köper och säljer du oftast helt utan courtage; kostnaden ligger i den löpande förvaltningsavgiften. Börshandlade fonder (ETF:er) handlas däremot som aktier och belastas med courtage vid varje affär. Certifikat, warranter och obligationer följer i regel samma courtagetrappa som aktier. Ska du bygga ett långsiktigt och kostnadseffektivt sparande lönar det sig att väga courtage mot förvaltningsavgift utifrån hur ofta du tänker handla.

Vem passar vilken courtageklass?

• Nybörjaren/månadsspararen: Handlar i små belopp. Passar Mini eller en courtagefri startklass, där det låga minicourtaget väger tyngst.
• Den vane spararen: Gör medelstora affärer på tiotusentals kronor. Passar ofta Liten eller Mellan.
• Den aktiva investeraren: Handlar stora poster. Tjänar oftast mest på Mellan eller Fast pris. Vill du ha idéer på bolag att titta på finns en genomgång av aktier att köpa att läsa vidare i.

Friskrivning

Den här artikeln är enbart en faktabaserad beskrivning av hur courtage och avgifter fungerar och utgör inte finansiell rådgivning eller någon rekommendation att köpa eller sälja värdepapper. Avgifter, courtageklasser och erbjudanden ändras löpande – kontrollera alltid aktuell prislista direkt hos din bank eller mäklare innan du handlar. Att investera i aktier och andra värdepapper innebär en risk att förlora hela eller delar av det investerade kapitalet. Fatta egna beslut utifrån din situation och sök vid behov oberoende rådgivning. Konsumentupplysning finns hos Hallå konsument (Konsumentverket), och du kan kontrollera att en aktör har tillstånd hos Finansinspektionen.

Vanliga frågor (FAQ)

Vad betyder courtage?

Courtage är den avgift du betalar till din bank eller nätmäklare för att de genomför ett köp eller en försäljning av värdepapper åt dig. Det fungerar som mäklarens arvode och tas ut vid varje affär.

Betalar man courtage både vid köp och försäljning?

Ja. Courtage tas ut vid varje enskild transaktion, så en komplett affär där du både köper och senare säljer aktien innebär att du betalar courtage två gånger.

Vad är minicourtage?

Minicourtage är den lägsta avgift du betalar per affär, även om den rörliga procentsatsen skulle ge ett lägre belopp. Det gör att små affärer blir förhållandevis dyra och är viktigast att hålla koll på för den som handlar i småposter.

Hur kan jag sänka mitt courtage?

Välj en courtageklass som passar dina affärsstorlekar, handla i färre och större poster i stället för många små, använd en nätmäklare med lågt courtage och utnyttja eventuella courtagefria startklasser eller erbjudanden.

Tar fonder ut courtage?

Vanliga fonder handlas oftast utan courtage men har i stället en årlig förvaltningsavgift. Börshandlade fonder (ETF:er) handlas däremot som aktier och belastas med courtage vid varje köp och försäljning.